Vanliga frågor
Fråga:
Jag skall bygga nytt hus med ett FTX-system och har blivit tipsad om att ta in friskluften via rör i marken för att värma luften på vintern och kyla den på sommaren. Verkar helsmart tycker jag. Har ni sålt såna system och har erfarenhet av vad man skall använda för rör i marken?
Svar:
Bakgrund
Då FTX-lösningar nu börjat användas igen så har idéer om att förvärma/kyla uteluft i olika typer av markförlagda rör kommit fram.
Ovanstående lösningar användes en hel del mot slutet av 80-talet och en bit in på 90-talet. Typiskt så användes 200 mm. markavloppsrör med en längd i mark om ca. 20-30 meter. Fördelarna var en höjning av uteluftstemperaturen vintertid och en sänkning sommartid. Under sen-vinter och tidig vår, när det fortfarande fanns vämebehov, kunde man dock få en oönskad sänkning av uteluftstemperaturen. Men totalt sett på helårsbasis gav det en viss energibesparing och lite svalare på sommaren.
Efter en tid visade det sig dock att markslingorna täpptes igen då kondensvatten ansamlats i lågpunkter. Sommartid med högt vatteninnehåll i uteluften sker nämligen en ganska kraftig kondensation då luften kyls ned i markslingan. Man började då lägga slingan med fall mot en stenkista där röret hade en avloppsstuds vilket gjorde att kondensvattnet dränerades ut.
Nu på senare år har vi talat med ett flertal husägare som fått ”sjuka-hussyndrom” men kunnat åtgärda dessa genom att stänga av uteluftsslingan och ta in uteluft på konventionellt sätt. Detta har även gällt den typ av slingor som var försedda med dränering.
Att inneklimatproblem uppstått är inte så konstigt om man betänker att den mycket fuktiga miljön i slingan lätt skapar förutsättningar för tillväxt av mögel och mikroorganismer även vid små mängder av organiska partiklar som följer med uteluften.
De flesta av ovan nämnda slingor var av praktiska orsaker ej försedda med filter på uteluften innan denna gick ned i slingan. I dessa slingor finns det troligtvis ganska stora föroreningsmängder vilket gjort att problemen kommit snabbare än i de slingor som var försedda med mer eller mindre bra filter.
Risker
Även med ett väl dimensionerat finfilter klass F7 kommer en viss mängd partiklar att komma ned i slingan, och de flesta som kommer ned stannar där då de fastnar på de fuktiga/vattenbegjutna rörytorna. En lösning skulle vara att utföra markslingan rengöringsbar, för ex. 1 rejäl urtvättning per år, men vi ser ingen lösning på hur detta skulle kunna utföras i praktiken till en rimlig investering.
En stenkista ansluten till en uteluftskanal är av förklarliga orsaker mycket olämplig om det finns minsta risk för markradon.
Konklusion
Då de hygieniska riskerna och nackdelarna är så stora så har vi beslutat tacka nej till önskemål om att projektera markförlagda oisolerade uteluftskanaler.
2008-03-17
Alig Ventilation AB
Mikael Ohlsson
Jag skall bygga nytt hus med ett FTX-system och har blivit tipsad om att ta in friskluften via rör i marken för att värma luften på vintern och kyla den på sommaren. Verkar helsmart tycker jag. Har ni sålt såna system och har erfarenhet av vad man skall använda för rör i marken?
Svar:
Bakgrund
Då FTX-lösningar nu börjat användas igen så har idéer om att förvärma/kyla uteluft i olika typer av markförlagda rör kommit fram.
Ovanstående lösningar användes en hel del mot slutet av 80-talet och en bit in på 90-talet. Typiskt så användes 200 mm. markavloppsrör med en längd i mark om ca. 20-30 meter. Fördelarna var en höjning av uteluftstemperaturen vintertid och en sänkning sommartid. Under sen-vinter och tidig vår, när det fortfarande fanns vämebehov, kunde man dock få en oönskad sänkning av uteluftstemperaturen. Men totalt sett på helårsbasis gav det en viss energibesparing och lite svalare på sommaren.
Efter en tid visade det sig dock att markslingorna täpptes igen då kondensvatten ansamlats i lågpunkter. Sommartid med högt vatteninnehåll i uteluften sker nämligen en ganska kraftig kondensation då luften kyls ned i markslingan. Man började då lägga slingan med fall mot en stenkista där röret hade en avloppsstuds vilket gjorde att kondensvattnet dränerades ut.
Nu på senare år har vi talat med ett flertal husägare som fått ”sjuka-hussyndrom” men kunnat åtgärda dessa genom att stänga av uteluftsslingan och ta in uteluft på konventionellt sätt. Detta har även gällt den typ av slingor som var försedda med dränering.
Att inneklimatproblem uppstått är inte så konstigt om man betänker att den mycket fuktiga miljön i slingan lätt skapar förutsättningar för tillväxt av mögel och mikroorganismer även vid små mängder av organiska partiklar som följer med uteluften.
De flesta av ovan nämnda slingor var av praktiska orsaker ej försedda med filter på uteluften innan denna gick ned i slingan. I dessa slingor finns det troligtvis ganska stora föroreningsmängder vilket gjort att problemen kommit snabbare än i de slingor som var försedda med mer eller mindre bra filter.
Risker
Även med ett väl dimensionerat finfilter klass F7 kommer en viss mängd partiklar att komma ned i slingan, och de flesta som kommer ned stannar där då de fastnar på de fuktiga/vattenbegjutna rörytorna. En lösning skulle vara att utföra markslingan rengöringsbar, för ex. 1 rejäl urtvättning per år, men vi ser ingen lösning på hur detta skulle kunna utföras i praktiken till en rimlig investering.
En stenkista ansluten till en uteluftskanal är av förklarliga orsaker mycket olämplig om det finns minsta risk för markradon.
Konklusion
Då de hygieniska riskerna och nackdelarna är så stora så har vi beslutat tacka nej till önskemål om att projektera markförlagda oisolerade uteluftskanaler.
2008-03-17
Alig Ventilation AB
Mikael Ohlsson
